Har ridit Mimmi idag för första gången på länge. Tog det väldigt lugnt med henne. Dock va hon väldigt pigg och glad, och ville gärna smygtrava lite. När hon travade iväg kom också hostan, som jag trott va borta.   Inte så konstigt kanske när lungorna kommer igång.

Red lite på vår väg och sen även i trädgården. Tog lite trav på en stor volt och sen red vi tillbaka till stallet. När vi red tillbaka blev Mimmi plötsligt livrädd för något! Från skritt exbloderade hon och drog iväg i 180knyck. Jag tappade ena stigbygeln, och va helt säker på att jag skulle åka av.

När hon tryckte ifrån som mest kom jag på mig själv att jag inte alls va i närheten av att åka av. Bakvalvet på Mimmis westernasadel är så pass högt, sen är det mocka imitation i sätet, så jag satt helt tryggt kvar i sadeln. Konstig känsla får jag lov att säga. Hahaha.. Från att vara helt säker på att jag skulle åka av, till att känna att; Näe jag åker inte av för sadeln håller mig kvar. Skön känsla i alla fall, och jag är väldigt glad över att mina westernsadlar håller vad dom lovar. Köpte dom ju för att jag känner mig väldigt trygg i dom, och det känns som att man inte lika lätt åker av i dom. Och nu är det bevisat att jag inte åker av i kanonfart från stillastående, och en tvärvändning i trav med Mimmi vid ett annat tillfälle.   

Väldigt glad Mimmi och en väldigt glad matte som satt kvar. Hahaha...

Totto fick sig ett longeringspass då jag kännt att han har överskottsenergi som behövde rastas ur honom. Jag misstog mig inte vill jag lova!

Jag gick med honom till min stora volt i trädgården. Anledningen till att jag håller till i trädgården, är för att underlager är superfint där, och så länge det är så här kallt så förstör jag inte gräsmattan när jag är där ett par gånger.

Det räckte med att visa honom att han skulle gå ut på en volt, och han blir helt crazy!!! Han studsade runt som en tok, stegrade sig flera gånger. Och läskigast av att va att när han stegrade så lyckades han få linan mellan benen. Jag bad honom att lugna sig, vilket tog lite tid efter som att han va super taggad. Men efter ett tag så lyssnade han. Jag bestämde mig för att gå in till en av sommarhagarna. För skulle han hålla på sådär så behövde jag känna mig tryggare, om han nu skulle sticka iväg.

Väl i sommarhagen höll han sig i skinnet, till en början. Han travade på fint och verkade verkligen gilla att få röra på sig. Sen för att bekräfta att överskottsenergin hade lagt sig bad jag om galopp. I början gick det bra, men sen fick han rycket även här. Han studsade runt som en tok och va allmänt vild. Dock stod han åtminstone inte på bakbenen här, men han flängde runt i bockasprång, sparkade backut och viftade med frambenen.

Efter många om och men så lugnade han ner sig. Och när det gick som bäst, avslutade vi och jag ledde honom fram och tillbaka för att lugna ner hans flås.

Väl inne i ladan va Totto super lugn. Han nästan sov och njöt av att bli borstad. Nu hade äntligen energin släppt, och han verkade väldigt tillfreds.   

En väldigt livad dag som ni nog förstår. Hahaha

Fina Mimmi: