GOTHENBURG HORSE SHOW Vissa hävdar att det inte går att tvinga hästar att göra saker de inte vill – men ridtävlingarna i Göteborg i helgen är ett perfekt exempel på att det är möjligt. Med hjälp av sporrar, spö och avancerade träns tvingas hästarna utföra dressyr eller hoppa över hinder. Vi kräver att användandet av dessa tortyrredskap genast upphör, skriver Camilla Björkbom, Djurens Rätt. 

En allmän uppfattning säger att sporthästarna vi i helgen sett på Gothenburg Horse Show gillar att vara sporthästar, annars skulle de vägra att hoppa eller slänga av sina ryttare. Tittar vi närmare på hästarna under Gothenburg Horse Show ser vi dock gott om hästar som försöker uttrycka sitt missnöje, men som inte blir lyssnade på.

Hästarnas försök att uttrycka obehag kamoufleras effektivt av tvingande och smärtande utrustning.

Metallbett, sporrar och spö används under alla grenar under ridtävlingarna och är effektiva för att låsa hästens alla handlingsmöjligheter. Hästen uttrycker missnöje på det lilla sätt den kan; genom att piska med svansen, gapa med munnen eller vinkla öronen bakåt, men har inget annat val än att lyda. Det är små signaler, knappt märkbara för den oinvigde, men ändå tydliga.

Det är få människor som kan förmå en häst att röra sig i dressyrens svåra rörelser utan att använda tvång i form av bett, sporrar eller spö. Inom dressyrsporten är det krav på att ryttaren ska ha sporrar av stål på hälarna. Det är nästan omöjligt att använda en sporre utan att orsaka smärta.

Inom banhoppningen ser vi ryttare som inverkar med sporren under så gott som hela ritten, och då särskilt under sprången över hindren. Många hästar bär märken efter sporrar, som mörka fläckar, hårlösa partier eller fickor och svullnader i huden.

Den som tittar på dressyren under Gothenburg Horse Show ser att hästarna har kandarträns. Tränset består av två bett, varav ett stångbett med en tillhörande kedja under hakan, som verkar genom hävstångseffekt. Detta är en av de skarpaste formerna av betsling som förekommer då den kan orsaka stora skador i munnen på en häst. En gapande mun ger poängavdrag. Detta löser man genom att dra åt nosgrimman så hårt att hästen inte kan öppna munnen.

Hästens försök att komma undan smärtan i munnen har uppmärksammatsav internationella hästforskare som startat ett upprop mot för hårt spända nosgrimmor eftersom de kan ge tryckskador och tar ifrån hästen möjligheten att undkomma smärtan genom att gapa.

Hästens mun är inte skapt för att rymma ett tränsbett av stål. Skador uppstår lätt på den känsliga munslemhinnan, gommen eller tänderna. Många av betten är utformade för att orsaka smärta om hästen inte lyder. Man använder sig bland annat av hävstångsverkan, tryck på nacke och nosrygg samt tryck mot tunga, gomtak eller käkben.

Inom hoppningen har vi under Gothenburg Horse Show kunnat se ryttare som sliter sina hästar i tyglarna för att kunna göra snabba svängar eller för att bromsa. Färska studier visar att majoriteten av ridhästarna har skador efter bett.

Djurens Rätt anser att all utrustning som orsakar smärta ska förbjudas. Att reglementet kräver att smärtsam utrustning används är absurt, som i fallet med kandartränsen vi sett under Gothenburg Horse Show. Det är dags att sluta använda tortyrredskap på hästarna för att de ska prestera på tävlingsbanan.

Hästar är inte sportredskap!