" En växt som man alltid ska ta bort är idegran, denna är extremt giftig men smakar ganska gott, 5 barr räcker för att ett barn ska dö! "

Det va så fruktansvärt typiskt, för precis när jag skulle sadla Totto så öppnade sig himlen. Men, vi väntade ut skuren och efter det va det helt okej väder att rida i.

Jag hade planerat en uteritt och att han skulle få röra på sig ganska rejält. Vi red ut på grusvägen och jag märkte ganska snart att han va spännd. Det står kor en bit bort på den vägen och jag inbillar mig attt det va dom han kände av. Han stannade och va pytte sygen på att gå hem, eller han va nog extremsugen, men han vinklade bara huvudet bakåt. Han stod stilla med kroppen, och bad jag honom att gå fram så gjorde han det.

Efter ett tag kom vi in i skogen. Tanken va att vi skulle ut på ett ny slått gärde och trimma lite på. Totto va spännd mest hela tiden. Jag ställde och böjde honom för att mjuka upp hans kropp. Stundtals gick det riktigt bra, men för det mesta va han lite tjaffsig och slängde med huvudet och ville inte alls arbeta.

Jag får för mig att han hade lite mycket överskottsenergi. Jag har börjat på att fodra på med en hel del havre nu när vi ska komma igång. Det är ju inget kul att rida en häst som knappt går fram, när man har tänkt sig att arbeta igång den. Så jag har sakta men säkert fodrat upp från 2dl till en liter havre som han får nu. Och ja, jag märker skillnad på honom när han får såpass mycket havre, inte när han får bara ett par nävar, då märker jag inget.

Tillbaka till ridningen; Jag insåg ganska så snart att det inte var någon ide att harva runt då det inte kändes bra. Så vi red tillbaka hem. Totto blev "rädd" för något som inte fanns och jag tappade nästan ena stigbygeln. Men det va lungt! När Totto blir rädd så är det i 3sek, tror han hann ta tre galoppsprång i tok fart innan han stannar helt. Så det är inte svårt att komma tillrätta.

På hemvägen va han lite mer avslappnad och jag kunde ge honom lång tygel på grusvägen. Vi red bort till våran väg och tog en del gallopp där. Han va spännd även här och studsade lite åt sidan, men det gick bra mycket bättre att rida hemma än ute i skogen i alla fall. Sen kändes det som att han tyckte att det va skänt att få trycka ur sig lite energi.

Detta va det sämsta passet vi ridit! Ingen alls harmoni och jag blev arg på honom otaliga gånger. Men det är bara och jobba vidare! Hoppas på att det torkar upp nu så att vi kan börja hoppa lite mer.