Ja. idag va det äntligen dags! Erik överumplar mig med att fråga om vi skulle åka till Moskogen med Mimmi idag. Jag blev överlycklig och började på att fixa det som behövdes fixa inför en åktur med lilla pållen.

Packade sadel och träns och alla resterande tillbehör. La betfor i blöt och laddade upp med morötter.

Det va så bra att han frågade om vi skulle åka, jag hann lixom inte ens bli nervös. ;) (Ni som känner/har följt mig ett tag vet hur nervös jag är över att transportera häst).

Jag tog in Mimmi som va lugn och fin. Borstade, lindade hennes framben och klädde på henne flughuva och flugtäcke. Även om det va varmt så tror jag att hon hellre hade flugtäcket på än att bli biten av alla tråkiga flugfän!

Nu va det dags..

Erik undrade om vi skulle ha mellanväggen i, och det totalnekade jag. Vilket vi senare förstod att vi gjort väldigt bra i att strunta i den!

Tog ut Mimmi från stallet och gick bort mot transporten. Mimmi tvekade inte en sekund, utan hängde med mig som en hund in i transporten.

Vi tog det väldigt lugnt. Jag stod med henne länge i transporten, när jag tyckte hon va redo, stängde Erik en lucka i taget, lugnt och sansat. Sista dörren va persondörren som jag stängde efter mig och hoppade in i bilen. Jag bad Erik att köra då det är han som mest kör volvon och jag ville såklart att Mimmi skulle få en sån trevlig tur som hon kunde få! Erik tog mina ord på fullaste allvar, och körde lugnt och försiktigt hela vägen till skogen. <3

Väl framme öppnade Erik alla luckor i bak och jag lät Mimmi backa försiktigt ut. Hon såg väldigt förvånad ut, vart va vi?

Vi landade på en av moskogens finaste, längsta sandväg.

Erik fick hålla Mimmi medans jag klädde på henne sadel och träns. Sedan bar det av.

Vi red bort mot ridbanan som finns mitt i skogen. Rullade runt lite där i alla gångarter, mest för att låta Mimmi göra sig av med eventuella onödiga spänningar. Vi tog även ett litet skutt över ett litet hinder på banan. Hon skötte sig verkligen kanon!

Sen red vi iväg och klättrade lite i backar.

Efter se red vi tillbaka till sandvägen och nu lät jag Mimmi välja gångart. Gissa vad det blev? ;)

I full galopp tog vi oss fram på den mjuka underbart härliga sandväg, och SOM jag längtat efter att få göra det! Jag och Mimmi njöt i fulla drag, frihet!

Vi vände tillbaka och jag lät Mimmi rulla fram till där Erik stod igen. Väl framme hos honom klappar jag om Mimmi, hoppar av och leder henne tillbaka till transporten. Hon såg riktigt nöjd och tillfreds ut!

Plockade av henne all utrustning, lägger på flugtäcket igen och sedan är det dags att lasta igen. Mimmi följer med mig lika fint som innan, dock när Erik nu skulle stänga bakom henne så bestämmer hon sig för att backa ut igen.

Jag säger åt Erik att vi ska låta henne få den tid hon behöver ha på sig, och att han absolut inte fick putta på henne. Vi tog ett par djupa andetag, sen pratade jag lite med Mimmi och efter det hängde hon lika fint med mig in igen, och denna gången stannade hon kvar. :)

Samma denna gång, en lucka i taget, lungt och fint. När vi va redo satte vi oss i bilen och rullde hem.

Jag tittade på kameraskärmen och njöt! Mimmi stod så fint i transporten, hela vägen diagonalt. ;)

Väl hemma står Totto oberoende i hagen, tills Mimmi bestämde sig för att gnägga på honom. Då svarar han så fint. (hur skönt är inte det, att dom går att lämna själva så!? UNDERBART!) Vi öppnade alla luckor och jag backar ur Mimmi, steg för steg. Jag plockar av henne lindor och täcke. Erik undrade varför jag tog av henne täcket, och till svar fick han - Hon vill rulla sig!

Hon gick in i hagen, fick en morot och gick genast iväg för att rulla sig. Efter rullningen ställer hon sig upp och kastar med huvudet, precis så som hon gör när hon är extra glad. Jag blir lika glad av att se henne glad, så jag piper iväg och "galloperar" iväg, och efter mig följer båda hästarna glatt. ^^

Har svårt att tro att det kunde gått bättre än så här! Jag är så otroligt nöjd med resan, och så lättad över att allt gått så bra. Mimmi, Erik och Totto skötte sin helt galant! ;)

..en fransk studie har gjorts gällande beteendestörningar och välfärd hos hästar på riskolor. På de ridskolor där man fokuserade mycket på hästarnas välfärd, med till exempel mycket grovfoder och lång utevistelse, var personalen duktigare på att veta vilka hästar som hade problem?