Idag har jag ridit Totto. Sadlade med hoppsadeln och hans sidepull.

Började väldigt kravlöst och ökade sen på med lite mer invecklade saker. Och ja, som jag tidigare skrev om; det behövs! I början så va han lat och lite ovillig. Det märks verkligen att han tycker att det är tråkigt när "ingenting händer". Så jag la in lite öppnor, och sedan tog jag även ett par skutt.

Hoppningen tyckte han va roligast och laddade rätt ordentligt inför skutten! :) Efter att vi hoppat ett par gånger så fattade han galopp själv och rullade över hindret. Då märker man att det ändå finns lite energi i honom fast han inte riktigt vill visa mig det. Men när man börjar göra lite roliga saker, då har han allt energi i massor. ;) Tokhäst! <3

När jag ridit klart så hoppade min syster upp på honom en liten stund. Dom skrittade och travade, men inget mer den här gången. Det blir garanterat fler gånger. :)

Jag hade inte förberett oss för att vara med på kort. ;)

Totto och jag har inte någon kondis heller för tillfället, men det ska ändras på! :)

Hästar har ett ganska imponerande långtidsminne. En studie av Hanggi & Ingersoll (2009) visade att hästar som lärt sig att koppla ihop bilder enligt ett visst system klarade sina uppgifter upp till tio år senare, utan att ha övat under tiden som gick. Däremot är korttidsminnet väldigt kort, de glömmer inom cirka 15 sekunder. Men dels verkar det finnas en stor individuell variation här, dels verkar förmågan till korttidsminne vara något hästar kan träna upp (Hanggi & Ingersoll 2009). Här finns dock en hel del kvar att göra, Hanggi & Ingersoll (2009) tittade bara på tre hästar. Så vi måste vara försiktiga med att generalisera deras resultat.
  
Det finns dock en nyare studie, av 26 hästar, som visar att hästar minns övningar de lärt sig i åtminstone 22 månader – utan att behöva öva (Valenchon et al. 2013). Valenchon och hennes medarbetare (2009) försökte sedan träna bort det som hästarna lärt sig och här fann de intressanta skillnader mellan olika individer. Det verkade som om hästar, som var mer rädda till sin personlighet, hade svårare att glömma bort en uppgift där de belönats med en godis. De hästar som var mer känsliga till sin personlighet hade i stället svårare att glömma en uppgift där de utsatts för en liten luftpuff (obehag) om uppgiften inte utfördes rätt. Det kan alltså finnas personlighetsskillnader som påverkar både hästars inlärning och deras minne.
  
Det finns ytterst få studier av det som din fråga egentligen rör, hästars minne av varandra. En studie av Berger & Cunningham (1987), som under många år studerade mustanger i Nordamerika, ger lite information kring social igenkänning. Man visade att haremshingstar undvek att para sig med sina döttrar som vuxit upp i samma flock. Likaså var papporna inte aggressiva mot sina söner, utan lekte i stället med dem.
Men man såg också att om pappa och dotter/son träffade på varandra 18 månader efter att de unga hästarna lämnat sin uppväxtflock – då betedde sig pappan mot sina söner och döttrar precis som mot vilka andra hästar som helst. Den slutsats man drog var att hästarna inte längre kände igen varandra, eftersom pappan nu kunde ses betäcka sina döttrar och vara aggressiv mot sina söner.
Här spelar dock andra evolutionära faktorer, som påverkar hästars beteende kring fortplantning, in utöver enbart social igenkänning. Så utifrån denna fältstudie är det väldigt svårt att säga att de verkligen inte kände igen varandra. Om ett ungt sto kommer tillbaka till sin uppväxtflock efter 18 månader, som i det här fallet, och inte är dräktigt är det ur ett evolutionärt perspektiv kanske bättre att få ett föl som riskerar att vara inavlat – än att inte få något föl alls. Detta är inget hästarna medvetet resonerar kring, men det kommer i alla fall att påverka deras beteende. Vill du få en fördjupad förståelse om de bakomliggande orsakerna till djurs beteende så finns till exempel Per Jensens bok ”Djurens beteende – och orsakerna till det” på svenska.
  
Om vi fortsätter det här evolutionära resonemanget så kan man tänka att en av de mest riskfyllda sakerna i en hästs liv är att slåss med andra hästar. Detta vill man undvika in i det längsta eftersom det är farligt. På så vis verkar det rimligt att hästar skulle kunna ha förmåga att känna igen andra hästar, även om de inte har träffats på många år. Men jag har inte lyckats hitta några vetenskapliga studier av socialt långtidsminne hos häst. Svårigheten med att genomföra en sådan studie är förstås att man har svårt att helt kontrollera vad som händer i hästarnas liv under så lång tid.
  
Jag har hört talas om en mängd personliga erfarenheter av att hästar känner igen varandra, kanske så länge som efter tio år utan att ha träffats under tiden, men jag har alltså inte lyckats uppbringa några vetenskapliga studier av detta. Det kanske helt enkelt är en av de saker vi har kvar att studera.

I fredags hade jag tänkt rida ut på Mimmi en sväng. Jag mådde väl inte helt bra, men ändå ok efter förkylningen. Började skritta ut och red våran lilla runda i vår skog ett par gånger, sen kunde jag inte motstå utan red tillbaka till paddocken och travade och galopperade. Mimmi va pigg och tyckte att det va kul att få öka galoppen lite. :) Jag orkade inte så länge utan rundade av ganska snabbt och skrittade ut henne som avskrittning.

Sen va det Tottos tur. Han ville gärna hänga med mig, men ville absolut inte stå uppbunden vid sadelkammare.. :P Han gjorde likadant som han gör när han inte vill gå in i transporten, backar. Så vi höll på ett tag innan det släppte och han fick beröm. Sen gick vi till paddocken. Han fick bli lite löslongerad.

Oftast när han får nåna där "ryck" och inte vill stå stilla uppbunden är det för att han har överskottsenergi.

När vi löslongerat ett tag så syndes det att han började tycka att det va tråkigt. Så jag ställde upp ett litet hinder som han kunde hoppa över. Och för att han inte skulle smita förbi hindret så satte jag upp ett högt hinder brevid. Gissa vilket han hoppade? ;) Han hoppade hindret på 110 istället för det på 70cm. 4ggr, perfekta språng med massor av luft emellan hinder och hovar! Min lilla hoppehäst! :) <3

Tror jag ofta/oftast ger honom för enkla övningar, och då tycker han att det är tråkigt. Jag måste försöka våga ge honom svårare saker att göra. Svårt det där! Vill ju inte att han ska tycka att det är för jobbigt/svårt heller. Men ja, jag är för mesig med honom. <3

Totto hoppade såklart det vita hindret. ;)

Igår kom Emma hit. Vi bestämde oss för att löshoppa Mimmi. Efter att vi hade borstat och snyggat till henne så fick hon skutta över lite hinder. Jag höjer gärna till lite högre ganska så fort, och låter hästarna komma färre gånger på högre hinder, än att bara höja pyttelite åt gången. Vill spara på hästarna och sprången istället.

Mimmi gör precis som hon blir tillsagd, och vet pracis hur hon ska göra. Rundar infångningshindren och kommer troget över hindret, och travar sedan bort till Emma som står med en hink med havre. 110 blev hennes sista höjd och sedan rundade vi av med ett lägre hinder, och skrittade sedan av henne för hand på vägen.

Totto fick bli löslogerad igår med, sen fick han komma över ett pyttelitet kryss bara. Han va jätte lydig och lyssnade på varje liten signal. Det är så skönt att sånt sitter så bra som det gör!

Skönt när båda hästara är motionerade och skönt att vara två när man löshoppar och sånt! :) Tack för hjälpen Emma!

Idag får vi se vad jag gör med hästarna. Det lutar åt att Mimmi får en vilodag och att jag rider Totto lite. Men vi får se vad jag blir sugen på. :)

Fina fina tjejen: