sofiastotto

Inlägg publicerade under kategorin Tips/Kloka ord

Av Sofia Lindström - 24 oktober 2014 17:00


Elvira(hennes blogg) svarar på kommentarer:


"Det skadar faktiskt inte hästen när ryttaren tar tag i bettet"
Alright. Ett: källa på det, tack. Hade varit superintressant att ta del av var du fått det från. Två: nice, då sätter vi in metall i din mun och drar till. Men du får inte säga aj, för det gör inte ont på dig, tycker jag.

"Hästen gapar inte för att den har ont, den tål att man drar i tyglarna"
Gött, då spänner vi ett par läderremmar runt dina käkar och sågar lite i din mun, men du behöver inte ens försöka gapa, för det gör ju inte ont. Det har jag nämligen bestämt att det inte gör.

"Sporrar skadar inte hästen"
Så skönt, då kör vi in ett par metallpiggar mellan dina revben, varsågod och njut! Sedan fortsätter jag med det en timme om dagen, för jag har hört från en kompis att det inte gör ont på dig.




Behandla andra, även djur, som du själv vill bli behandlad.
Svårare än så borde det inte vara.

 

 

ANNONS
Av Sofia Lindström - 21 augusti 2014 20:19


 

ANNONS
Av Sofia Lindström - 8 juli 2014 23:36

Nu är de på plats!

Fodertunnorna som vi köpte på Ikea är äntligen på plats! :-) har stått och pysslat med de nu ikväll och jag känner mig väldigt nöjd!

Vad tycker ni? :-)

Har sparat all information om fodret och har på respektive lock. Är alltid bra att ha något att "falla tillbaka på" om det är något man undrar om de foder som man använder till hästarna! :-)

Av Sofia Lindström - 8 oktober 2013 09:01


Boken, Hästens näringsbehov och utfodring:


"Oftat behövt inget extra tillskottsfoder. Vad gäller vitaminpreparat och andra tillskottspreparat används det mest för att tillfredställa ägaren, inte för att hästen behöver det.


Hästar kan ibland reagera positivt på ett eller annat preparat. Ofta beror det då på att något fattas i grovfodret hästen får. Eftersom grovfodret inte alltid analyseras och då känner inte hästhållaren till dessa brister och går på att preparatet har positiv effekt."

 

 

 

 

 

 

 

 

Av Sofia Lindström - 2 oktober 2013 20:49


Kloka ord skrivna av Hanna (http://qodrofenia.bloggplatsen.se)



Som ni säkert redan vet så styrs hästens pälsfällning och pälssättning av ljuset.Det beror alltså inte på kylan som många tror. Hästens päls består till stor del av protein (ca 90%)

Om näringstillgången i hästens foder är låg eller om hästen får för lite foder så prioriteras uppbyggnaden av päls före uppbyggandet av muskler och fett!Och det går alltså åt mer protein för att sätta ett kg päls än ett kg muskler.Nu när vi har detta klart för oss går vi vidare till varför det inte går helt smärtfritt och många bland annat upptäcker förändringar hos sin häst av olika slag.Hästen kanske upplevs som slö och saknar energi eller blir lättretlig.


Som man kanske kan förstå så kostar det på en hel del energi och protein för hästen att byta sin päls och är foderstaten då inte tillräcklig kan det givetvis uppstå problem. Hästen blir inte trött av att fälla päls .Därimot kostar det på för den att sätta ny.Och eftersom pälssättningen ligger högst på prioriteringslistan kan hästen också falla ur fram åt vårkanten.


Därför är det viktigt att man redan i december ser över sin hästs foderstat och ev höjer givan något och justerar så hästen får i sig ordentligt med energi och protein.


Många ger foderjäst/bryggerijäst i tron om att B-vitaminerna i detta fodermedel ska hjälpa, men sanningen är den att det är inte B-vitaminerna utan foder/bryggerijästens höga andel protein som hjälper till.foderjästen innehåller nämligen 394 g msbrp per kg foder vilket kan likställas med soja. vilket gör att det klassas som proteinfodermedel.

Det samma gäller för linfrö som innehåller 223 g smbrp per kg foder som också gärna ges i tron om ett högt B-vitamin innehåll.


anledningen till att vi inte ser samma problem på hösten (augusti) är eftersom de flesta hästar forfarande går på bete och får i sig tillräckligt med näring därifrån.


Ett annat problem man kan se under den här perioden som inte heller har med vitaminbrist att göra är när hästen börjar äta träck(spillning) Detta beror på att hästen försöker tillgodose sig mera proteiner som finns i träcken i form av bakterie protein som kommer från döda tarmbakterier.


Sedan finns fler saker  som man kan behöva se över under dessa tider under våren för hästen. Bla parasitangrepp och den hygieniska kvaliten av grovfodret. Vinterhagar är ofta väldigt parasitagripna så att skicka iväg ett träckprov för att säkerställa att hästen inte har ett parasitangrepp som ställer till det för den upptag av viktiga byggstenar.

Grovfodrets kvalitet kan hygieniskt minska på vårkanten och speciellt om vintern varit mild. För hästen kan detta medföra tarmrubbningar vilket ger ett försämrat upp tag.Det samma gäller även foderplatser som lätt blir leriga och kanske innehåller gammalt foder från tidigare och när plusgraderna kommer växer där en bakteriehärd som kan skada hästens tarmflora.

Och om man fodrar med hösilage får man ju även ta med i beräkningen att ju varmare det blir ju kortare hållbarhet har en öppnad hösilagebal.

Man ska ju alltid kontrollera fodret ordentligt innan man ger det till djuren men under vårkanten går det fort med den hygieniska kvaliten då den snabbt kan försämras av den fuktiga miljön som vid fler soltimmar även blir varmare vilket förkortar hållbarheten avsevärt oavsett TS halt.


Så summa sumarum.. att hästen blir glanslös håglös och tunn och grinig beror inte på B-vitaminbrist i grunden utan hästen på ett eller annat sätt inte får tillräckligt med protein och energi. Det är det som är grundproblemet inte B-vitamin brist.

 

over and out.


 


 


Av Sofia Lindström - 30 september 2013 21:14


Skrivet av Caroline från Equiss.webrider.se:


 - Jag brukar inte vara den som klagar över annan filosofi än min egen, men det finns vissa saker jag helt enkelt inte kan förstå. Jag kan nämligen inte begripa hur vissa ryttare, främst inom ridsporten, utsätter sig själva och sin häst för onödigt lidande. Jag kan inte begripa varför människor envisas med att använda inspänningar på hästen, men även på sig själva. Det finns ingenting som är så onaturligt som att rubba en naturlig skevhet. Det går inte att tvinga en muskel att börja fungera helt annorlunda, det är en process och ingenting vi kan bemästra på en lektion.


Jag tror att ni redan nu har insett kristallklart att jag är helt emot inspänningar och det är antagligen inte första gången ni läser något liknande. Men de flesta diskuterar hjälptyglar till hästen, jag tänker diskutera hjälpmedel för ryttare. För hur det än kommer till kritan så kan vi aldrig omvandla en naturlig skevhet på en natt. Vi kan inte rubba en naturlig balans i kroppen utan att skapa obalans och med obalans kommer spänning. Och spänning är vår värsta fiende. -



 


 

Av Sofia Lindström - 28 september 2013 10:37


Text skiven av Nadja:



Att rida på volt


Visste ni att kotledsinflammationer är vanligare på privathästar än ridskolehästar?
 
Överansträngning betyder inte bara att hästen går tre lektioner på rad och rids i tre timmar i sträck utan även hur hästen går
Privatryttare har en tendens att lägga sig mycket på volterna och nöta vilket är helt fel. Vår fotled är väldigt flexibel och kan böjas framåt, bakåt åt höger och åt vänster. Hästens kotled är däremot inte lika rörlig, den kan uppenbarligen böja sig framåt och bakåt men inte åt sidorna. Hästens kotled är inte flexibel i den vinkeln vilket gör att hästen belastar kotleden mycket mer när vi jobbar hästen på en volt.
 
Det är därför det är så vanligt med kotledsinflammationer speciellt fram på privathästar. Vissa har tendensen att nöta och nöta en rörelse tills den känns bra. Ridskoleryttare har inte den möjligheten. Tänk dig själv leden mitt på ditt finger. Du kan böja leden framåt och bakåt men knappast höger och vänster. Fingret är ganska stelt egentligen, tänk dig då att någon skulle sitta och dra mittenleden i ditt finger åt höger i 5 minuter men bara lagom tryck. Inte för lätt inte för hårt. Det börjar kännas redan efter några minuter. Tänk dig då en häst som får jobba på volt i 45 minuter med ryttare på ryggen..
 
En tankeställare bara..
 
 
 
Vettiga ord skivna av Nadja!
 
 
 
 
 
 

Av Sofia Lindström - 16 september 2013 14:30


När man arbetar en häst i lång och låg form, efterliknar man den huvud- och halsställning hästen har när den betar eller står och sover.

Det här har flera fördelar:

Ryggen höjs med hjälp av nackbandet och supraspinalligament, och ryggradshållningen blir då korrekt. Överlinjens muskulatur utveklas, samtidigt som den förblir mjuk och avslappnad. Ryggraden höjer sig i en "båge", och detta underlättar för hästen att bära upp ryttarens tyngd. M. longissimus dorsi (långa ryggsträckaren) slappnar av så att ryggen blir elastisk och hästen kan gå med ryggverksamhet.


När  hästen går i lång och låg form utveklas bukmusklerna. Protraktionsmusklerna får hästen att sätta bekbenen långt under kroppen. Den långa och låga formen gör också att ryggmärgen och spinalnerverna får fri passage genom ryggkanalen och utrymmet mellan kotorna.


Allteftersom hästen går bättre i lång och låg form ökar steg- och språnglängden. Hela hästen blir mer elastisk när ryggen höjs. När hästen arbetar med rätt muskler slappnar den av både mentalt och fysiskt. Då utveklas hästens proprioception (förmågan att känna vilken ställning kroppen och extremiteterna befinner sig) och balans.



 


  

Fakta ur boken: Hästen i rörelse.


 

Presentation


Jag heter Sofia och är hästtjej sedan liten! Här på bloggen kommer jag att skriva om mitt liv och min livskamrat, Totto. :)

Fråga mig

12 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2016
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Följ bloggen

Följ sofiastotto med Blogkeen
Följ sofiastotto med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se