sofiastotto

Alla inlägg under april 2013

Av Sofia Lindström - 30 april 2013 20:00


 

Tortyrredskap tvingar tävlingshästar att hoppa

Publicerad 29 april, 2013 - 15:32
 

GOTHENBURG HORSE SHOW Vissa hävdar att det inte går att tvinga hästar att göra saker de inte vill – men ridtävlingarna i Göteborg i helgen är ett perfekt exempel på att det är möjligt. Med hjälp av sporrar, spö och avancerade träns tvingas hästarna utföra dressyr eller hoppa över hinder. Vi kräver att användandet av dessa tortyrredskap genast upphör, skriver Camilla Björkbom, Djurens Rätt. 

  

En allmän uppfattning säger att sporthästarna vi i helgen sett på Gothenburg Horse Show gillar att vara sporthästar, annars skulle de vägra att hoppa eller slänga av sina ryttare. Tittar vi närmare på hästarna under Gothenburg Horse Show ser vi dock gott om hästar som försöker uttrycka sitt missnöje, men som inte blir lyssnade på.


Hästarnas försök att uttrycka obehag kamoufleras effektivt av tvingande och smärtande utrustning.


Metallbett, sporrar och spö används under alla grenar under ridtävlingarna och är effektiva för att låsa hästens alla handlingsmöjligheter. Hästen uttrycker missnöje på det lilla sätt den kan; genom att piska med svansen, gapa med munnen eller vinkla öronen bakåt, men har inget annat val än att lyda. Det är små signaler, knappt märkbara för den oinvigde, men ändå tydliga.

 

Det är få människor som kan förmå en häst att röra sig i dressyrens svåra rörelser utan att använda tvång i form av bett, sporrar eller spö. Inom dressyrsporten är det krav på att ryttaren ska ha sporrar av stål på hälarna. Det är nästan omöjligt att använda en sporre utan att orsaka smärta.


Inom banhoppningen ser vi ryttare som inverkar med sporren under så gott som hela ritten, och då särskilt under sprången över hindren. Många hästar bär märken efter sporrar, som mörka fläckar, hårlösa partier eller fickor och svullnader i huden.


Den som tittar på dressyren under Gothenburg Horse Show ser att hästarna har kandarträns. Tränset består av två bett, varav ett stångbett med en tillhörande kedja under hakan, som verkar genom hävstångseffekt. Detta är en av de skarpaste formerna av betsling som förekommer då den kan orsaka stora skador i munnen på en häst. En gapande mun ger poängavdrag. Detta löser man genom att dra åt nosgrimman så hårt att hästen inte kan öppna munnen.


Hästens försök att komma undan smärtan i munnen har uppmärksammatsav internationella hästforskare som startat ett upprop mot för hårt spända nosgrimmor eftersom de kan ge tryckskador och tar ifrån hästen möjligheten att undkomma smärtan genom att gapa.

 

Hästens mun är inte skapt för att rymma ett tränsbett av stål. Skador uppstår lätt på den känsliga munslemhinnan, gommen eller tänderna. Många av betten är utformade för att orsaka smärta om hästen inte lyder. Man använder sig bland annat av hävstångsverkan, tryck på nacke och nosrygg samt tryck mot tunga, gomtak eller käkben.


Inom hoppningen har vi under Gothenburg Horse Show kunnat se ryttare som sliter sina hästar i tyglarna för att kunna göra snabba svängar eller för att bromsa. Färska studier visar att majoriteten av ridhästarna har skador efter bett.


Djurens Rätt anser att all utrustning som orsakar smärta ska förbjudas. Att reglementet kräver att smärtsam utrustning används är absurt, som i fallet med kandartränsen vi sett under Gothenburg Horse Show. Det är dags att sluta använda tortyrredskap på hästarna för att de ska prestera på tävlingsbanan.


Hästar är inte sportredskap!


Camilla Björkbom, ordförande Djurens Rätt
 
 
 
 
 

ANNONS
Av Sofia Lindström - 30 april 2013 07:15


Igår när jag kom hem kom även huvudvärken, som sedan övergick i migrän. Jag hade tänkt greja med hästarna men det satte tyvärr huvudet stopp för. Hoppas att vädret blir bättre frammåt eftermiddagen idag och att jag slipper huvudvärken, så ska jag försöka motionera hästarna idag istället.


Sen är jag ledig imorgon, så då får dom gå båda två!   Skönt med ledigt mitt i veckan ändå!


Denna bild hade jag som bakrund på mobilen jätte länge, gillar den!

 


 

ANNONS
Av Sofia Lindström - 29 april 2013 09:13


Tycker att det är en riktig "down period" på boggen. Samtidigt som det börjar gå åt rätt håll med hästarna istället. Vädret hjälper till en hel del, och man får mer energi när det är varmare och ljusare!


Igår red jag Totto igen. Vi körde lite mjukgörande och även ett par galopper. Energi hade han igår med, men inte på samma nivå som i lördags! Nu hade han alla fötterna på jorden och han kändes avslappnad och inte så spännd som gången innan. Ett riktigt trevligt pass! Fick även en lågn sträcka i helt ljuvlig trav, Totto jobbade i en rund form och jag bara red lätt och gled med med glappande tyglar.   


Mimmi fick gå lite på linan. Och sen tränade vi lite från marken med förtroende. Hon surnade till lite. Men efter hon gjorde rätt så fick hon massor av godis och beröm, och då bev hon gadare igen!   


Jag tycker Totto är så jäkla snygg i kroppen nu. Mer muskler bara så, MUMMA! (bild från igår):

 


 

Av Sofia Lindström - 28 april 2013 09:37


Nu är det vår!   


Igår grejade jag massor i vår trädgård. Jag beskar (beskärde?) äppelträd, buskar och rensade även upp i rabatten. Underbart härligt! Tände även i eldtunnan så att jag kunde elda upp allt som jag rensade ur, smidigt!


Efter röjningen blev jag ridsugen. Jag tog in Totto och borstade honom. Han va jätte skitig, och va mer svart och grå än svart och vit.   Till min stora glädje så stod han fantastickt stilla och fint i gången. Han brukar alltid vara lite stökig när han inte har blivit motionerad på ett tag. Men igår stod han lydigt och va super trevlig att borsta.

Tanken va att jag skulle rida bort på grusvägen som framskrittning och sedan rida in i skogen och hoppa över stocken ett tar gånger. Vi red bort längs med grusvägen och efter ett tag stannar Totto. Han kikade på korna som stod så att han såg dom tydligt. Superspännd blev han. Det enda han gjorde dock va att vara spännd och att han stannade. Vi fortsatte frammåt några steg, för att sedan stanna..


Så höll vi på ett tag. Sen beslöt jag mig för att gå ner på gärdet i stället. Hade hoppats på att han skulle få lite annat att tänka på då. Men tyvärr, då fick Totto syn på en hund som inte brukar vara i trädgården. Hunden va snäll och skällde inte på oss, men Totto va helt paralyserad och stod och glodde och va spännd som en fiolsträng!

Jag beslöt mig för att hoppa av för att kika om jag kunde få någon som helst kontakt med Totto. Jag hade några morotsbitar i fickan, så jag frågade om "vacker tass". Efter lite tvekande och med blicken fullt koncentrerad på hunden, så lyfta han ändå benet.

Jag fick inte den kontakt med honom som jag hade velat, så jag beslöt mig för att vända hem. Totto gick med öga ben som ibland gick över till några travsteg. Men när jag stannade så stannade han. (Så skönt att ha det så stenhårt invant!!)


Vi började om hemma igen. Jag hoppade upp och vi begav oss bort mot vår skog istället. Totto behövde bli av med överskottsenergi, det märktes kan jag lova! Jag har ALDRIG varit med om att han va så pigg som han va igår! Aldrig har jag kännt det drivet som fanns i honom då. Hahaha..

Efter att ha ridit lite upp och ner och runt i skogen siktar jag in Totto mot stocken. Jag har halvlång tygel och hänger bara med Totto som själv tar trav och sedan ett klockrent galoppsprång innan stocken. Vi fick ett super fint hopp och Totto galopperade av glädje ett par galoppsprång efter hindret med.

Vi rullade över stocken tre gånger och det gick lika bra varje gång! Han är helt klockren med avstånden Totto!


Sen gick vi ur skogen och ut på våran väg. Här tog vi några galopper Jag lät honom rulla på i den hastighet som han själv ville ha. Och ja, nu fick jag verkligen känna på energin som fanns inom honom!

Vi hade ju ändå ridit ett tag och hoppat i skogen, men energi fanns det fortfarande, och rejält med!

Jag har aldrig galopperat så fort med Totto och då brukar jag alltid ge honom hela tygeln och han tillåts alltid att galoppera så fort som han själv vill. Han är ju i vanliga fall åt det lata hållet så han brukar bryta av efter ett par galoppsprång. Men inte igår..

Vi dundrade fram i 180. Men när jag sa -Sakta.. så saktade han av. Fina killen   


Vi tog ett par galopper och sedan skrittade vi av länge. Efter ett tag hoppade jag av och skrittade honom även för hand.

Även om han va ruskigt pigg igår så är han ändå lika trygg och rolig att rida. Det händer verkligen inget, elller hur man ska förklara. Han va bara lite ovanligt pigg, annars så va han precis som vanligt!   
Jag red honom faktiskt i hoppsadeln igår med. Det va ett tag sedan, men det känndes bra, och Totto verkade tycka detsamma.



Sen kom Erik hem, så fi fixade tacos. När klockan närmade sig halv 8 gick jag ut och tog även in Mimmi.

Jag borstade och sadlade samt tränsade och även vi begav oss ut i skogen. Mimmi va pigg även hon, men det är med vanligt på henne, så man reagerar inte på samma sätt när hon är pigg som när Totto är det. Skulle tycka att det va mer märkligt om hon skulle vara jätte loj och trött. Hahaha..


Red runt lite i skogen och Mimmi ville mest hela tiden trava. Efter att ha värmt upp där gick vi tillbaka till vår väg där jag tänkt galoppera. Vi travade mot vårt hus, och Då kommer Totto i världens fart i hagen och Mimmi hänger på. Som tur va så va det inte svårt även på henne att få stopp.


Vi vände och travade iväg. När jag sedan tänkte galopp, va Mimmi redan iväg i full fart. Hennes ben gick som trummpinnar och öronen va spetsade till tusen!   Hon behövde verkligen få trycka ur sig den energin som även hon samlat på sig. Dom kan inte direkt få ur sig energin i hagen nu tyvärr, då det är väldigt kladdigt där. Så då får man offra sig och låta dom trycka ur sig lite när man rider istället.

Även Mimmi är väldigt redig med att sakta av när man ber henne om det. Skilladen är bara att hon är mer redo för att dra iväg igen (om man frågar henne). Man behöver knappt visa en galoppskänkel innan hon är uppe i 180knyck. Hahaha... Söt tjejen!


Vi galpperade ett par gånger. Och jag och Mimmi ar aldrig galopperat så fort ihop. Hon kändes som ett litet sträck. När vi galopperade som snabbast så la hon öven till en backutspark. Hur hon hann med det har jag ingen aning om! Hahaha..


Nu va det inga långa sträckor som vi galopperade, man hinner bara komma upp i hastigheten innan vår väg tar slut och det är dags att sakta av. Men jag hoppas att dom fick ur sig den värsta underliggade energierna i alla fall.


Undrar hur dom känns idag? Ska rida lite volter och bara mjuka upp dom i sidorna. Lugna pass idag med andra ord.


Jätte fina leriga ben.... Därav inga benskydd:


   


 


Av Sofia Lindström - 27 april 2013 10:40


Misstänkt djurplågeri i Göteborg i helgen:


 

Djurplågeri eller träning? ”För hästen så är det här en fruktansvärd situation” säger forskare om GP:s bilder från Gothenburg Horse Show.



Det är lunchtid på torsdagen och ekipagen värmer upp inför World Cup Dressage Grand Prix. En svart häst rids in i hallen. Den tuggar fradga och håller sitt huvud i en vinkel där mulen nästan snuddar mot bogen. Denna typ av träningsform kallas för låg, djup och rund, eller om den förekommer under längre tid och med våld; rollkur. En kontroversiell träningsmetod som används av ryttare i alla riddiscipliner, men speciellt vanligt förekommande inom dressyr.


– Hästen i den här situationen, när den blir riden i rollkur, kan inte förändra situationen hur den än gör, för ryttaren drar in dess huvud. Vissa ryttare kan uppleva det som att hästen blir lydigare, den gör inte motstånd. Men för hästen så är det här en fruktansvärd situation, att vara i det här stadiet av hjälplöshet. Till slut blir det en inlärd hjälplöshet, säger Anna Lundberg, etolog vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet.

Enligt det internationella rid-sportförbundet, FEI, är rollkur ett aggressivt ridsätt som är plågsamt för hästen, och det är förbjudet.

– FEI säger att hästens nosplan ska vara framför vertikallinjen, så hästens form vi ser på dessa foton är inget som belönas inom tävlingssammanhang. Därför så kan man se det på träning och på framridningen men inte inne på tävlingsbanan, säger Anna Lundberg.


Formen låg, djup och rund är där-emot tillåtet av FEI, så länge som det inte framtvingats med våld.

– Jag skulle säga så här; den här hästen går i en position som kallas låg, djup och rund. I princip densamma som det man kallar rollkur, men för rollkur ska man ha belägg för att hästen har tvingats att gå i den här positionen under lång tid och det kan man inte avgöra från en bild, säger Lars Roepstorff, professor i hästens funktionella anatomi vid SLU.


Han säger att denna tränings- metod, precis som alla andra, handlar om att man successivt tränar någonting, så ur den synpunkten kan han inte säga att det här är en fysiologiskt skadlig position för hästen. Det blir skadligt först när man använder våld.


Men även träningsformen låg, djup och rund har fått internationell kritik, bland annat från den tyske veterinären och författaren Gerd Heuschmann, som hävdar att man inte kan få hästen till denna position utan att använda våld.

När vi skickar bilderna till etologerna Jenny Yngvesson och Anna Lundberg, båda vid SLU, så är de överens om att det man kan se här förmodligen är rollkur. Speciellt eftersom ”bettet är på väg ur munnen och hästen gapar”, skriver Jenny Yngvesson.

– Hästen kan inte hålla huvudet i den här positionen under en längre period. Man får dra in huvudet och då är det med kraft, säger Anna Lundberg. Hur påverkas hästen av att gå i den här formen?

 

– Dels så har den ett tryck i munnen som inte försvinner trots att den gör rätt, så det är jättestor risk att hästen blir frustrerad. Dels har den svårt att se vart den är på väg och vart den sätter fötterna och vi vet från studier att hästarna upplever den här situationen som obehaglig, säger Anna Lundberg.


Debatten kring rollkur blossade upp ordentligt under världscuptävlingen i danska Odense 2009, där svenske toppryttaren Patrik Kittel fångades på film ridandes sin häst Scandic med en extrem böj på nacken. Hästens tunga var blå och hängde utanför. FEI utredde och konstaterade inga fel, men förbjöd användningen av rollkur 2010. Men nya bilder på ryttare som red i påstådd rollkur togs under OS i London 2012.


Lars Roepstorff säger att just under tävlingsmomenten som vi människor testar gränserna, det ligger i sakens natur.

– Men vi kan inte tillåta att man testar gränserna på ett djur som inte har någonting själv att säga till om. Man måste ha ett inre stopp, man måste ha självkontroll, säger han.


Tomas Torgersen, tävlingsledare, svarar via mejl att de har anställt de bästa internationella funktionärerna, FEI stewards, som finns att tillgå till Göteborg. De finns på plats under framridningen och skulle ingripa om de såg någon som red rollkur, som är en aggressiv form av ridning och helt oacceptabel skriver han.


GP har utan framgång i går sökt den svarta hästens ryttare för en kommentar.

________________________________________________________________________________


Egen åsikt - Jag tycker att det är skandal att dom inte har strängare regler på framridnignen. Det finns tusentals regler för hur det ska gå till ute på banan, men på framridnignen får man rida hur man vill? Nej, man får såklart inte rida exakt hur man vill, men det verkar behövas rejält mycket till för att det ska tydas som djurplågeri. Jag tycker det är otroligt synd att hästarna ska behöva "betala" för ryttarens framgång. Det enda människan verkar tänka på i såna här sammanhang är att vinna, och vad får hästen ut av det? Jag äcklas över människan och dess girighet!..


 

Av Sofia Lindström - 26 april 2013 07:10


Igår öppnade jag upp till en annan hage, så att hästarna fick beta där ett litet tag. Tänkte att jag ska börja beta dom i tid, och ta det mycket succesivt!

Det finns inte så mycket att äta än, och allt känns väldigt försenat när det gäller betessläpp. Men det är ju fortfarande "bara" April. Så vi får hoppas på att Maj blir en grönskande månad!


Hur tidigt börjar ni på att beta era hästar?

 

Efter att ha släppt ut dom i hagen gick jag på varsin promenad med hästarna. Mimmi först. När jag och Mimmi gick iväg blev Totto lite smått tokig. Han gjorde sitt klassiska pip som han alltid gör när han busar, sen galopperade han längsmed hagen och tog ett jätte skutt över stocken och gjorde världens brall efteråt. Hahah... Söta hopptokiga killen!!

 

Mimmi skötte sig fint och verkade tycka det va skönt med en liten promenad.

Totto och jag gick också en liten promenix. Han tyckte det va så kul att han ville gå före mig. Sen mötte vi även en lastbil med timmerstockar på, Totto brydde sig ingenting. Skönt!

 

Sen fick dom gå tillbaka till deras vanliga hage.   

 

 

Mimmi är inte kung över lösdriften, men hon va det garanterat över kullen.   

 

 

 

 

 

 

Av Sofia Lindström - 25 april 2013 07:05




 

Mycket bra och välbehövlig artikel!

gbghorseshowKutte Jönsson, filosof och idrottsforskare, om en dödlig idrott:

Hästsportens exploatering är omoraliskt djurplågeri

Publicerad 24 april, 2013 – 05:52

GOTHENBURG HORSE SHOW Efter fotboll är hästsporten den största idrotten i Sverige. Samtidigt förekommer systematiska kränkningar av hästar inom ridsporten, något som inte sällan får dödlig utgång. Vi måste sluta se hästarna som pengamaskiner och i stället betrakta dem som individer. Det skriver Kutte Jönsson, filosof och idrottsforskare vid Malmö högskola, inför Gothenburg Horse Show som inleds idag.

 

Idag inleds världscupstävlingarna i banhoppning och dressyr vid Gothenburg Horse Show. Intresset är stort. Tusentals människor kommer att följa tävlingarna på plats i Scandinavium, Sveriges television kommer att sända varje dag, och tävlingarna lär även fylla tidningarnas sportsidor.

Men så är också hästsport den största sporten efter fotboll. Sporten omsätter enorma summor pengar varje år. Hela industrier har växt fram ur sporten, inte minst avelsindustrin.

Miljoner människor hämtar ekonomisk näring ur idrotten.


Samtidigt skiljer sig hästsporten från annan idrott på en avgörande punkt: Djur är en nödvändig förutsättning för sportens existens, djur som rimligen inte haft möjlighet att samtycka till att bli idrottare och därmed en del av en starkt prestationsinriktad tävlingsmiljö.

 

Tävlings- och idrottsmiljön utgör tveklöst en hälsorisk för hästarna. Exemplen där hästar farit illa inom idrotten talar sitt tydliga språk. Med jämna mellanrum kommer det rapporter om hur hästar utsätts för misshandel för att kunna prestera bättre. Under OS 2008 åkte fyra hästar fast i dopingkontrollen inför finalen i banhoppning, då man hade funnit höga halter av smärtmedlet capsaicin, ett medel som används för att göra hästarna mer känsliga för smärta, i hästarnas blod. Och under OS 2012 anklagades den svenske dressyrryttaren Patrik Kittel för att ha använt otillåtna, och plågsamma, metoder i samband med träning.

I samma OS blev det även uppståndelse kring terrängritten, en gren i fälttävlan. Terrängritt är förenad med direkt livsfara för hästarna, eftersom hindren är fasta och alltså inte ger vika om hästarna slår i dem. Flera av hästarna skadades också svårt i tävlingen, och vissa av dem fick avlivas. Med andra ord saknas det inte exempel där hästar exploateras i idrottens namn. Inte sällan med dödlig utgång.


Även om somliga skulle betrakta alla dessa exempel som undantag, så kommer man inte ifrån den moraliska grundfrågan: Är det verkligen rätt och riktigt att använda djur för idrottsliga ändamål? Är inte hästsporten, i själva verket, främst ett sätt att manifestera människans självpåtagna överhöghet gentemot andra arter? Kort sagt: Är hästsporten överhuvudtaget moraliskt försvarbar?


Vissa av hästsportens discipliner, som terrängritt, är enkla att döma ut som omoraliska. Samma sak behöver dock inte gälla för banhoppning eller ens dressyr, även om det är känt att det förekommer våld mot hästarna också inom dessa discipliner.

 

Det enda sättet att mäta den moraliska graden på sporten bör, till syvende och sist, vara utifrån hur väl hästarnas intressen och välfärd kan säkras. I grunden handlar det om att se hästarna som någonting annat än pengamaskiner eller nationella klenoder. Vi måste se dem som individer, och inte bara som redskap för mänskliga intressen.

Bevisligen förekommer det systematiska kränkningar av djur inom idrotten. Det är demoraliserande – inte bara gentemot de hästar som utsätts för kränkningarna, utan även mot alla andra som är en del av hästsporten.


Kutte Jönsson, filosof och idrottsforskare vid Malmö högskola
 
 
Kommentarer till inlägget:
 
 
 

Text lånad av: Elvira
 
 

Av Sofia Lindström - 24 april 2013 09:09


Igår efter jobbet åkte jag hem för att fodra och slänga i mig lite mat. Sen bar det av till Stenkälla för lite ridning med Linnéa.

Jag hade önskat sedan tidigare att vi kunde göra lite bomövningar (det är sånt man saknar när man bara rider i skogen och inte har någon ridbana hemma).

Linnéa hade ställt fram tre travbommar på en volt på ena långsidan och två upphöjda bommar på andra långsidan.


Såhär såg det ut:

 


Väl framme hämtade vi hästarna. Fille kom som ett skott och gjorde världens brall, skuttade fram och visade med hela kroppen att han ville hänga med in. Han fick en liten morotsbit som försvann på en sekund. Han är ca 175cm så det är ingen liten krabat vi snackar om. Jag blev faktiskt lite nervös när han kom i den galoppen, jag skulle ju rida den där token. Hahah..


I stallgången är han snäll och okomplicerad, så allt gick fint och smidigt. Vi gick ut i padocken och gick fram hästarna för hand. Det blåste så gott som storm, och en garageport satt löst och slög omkring och lät. Fille ville springa ifrån den några gånger, men efter att a gått ett par varv så kändes det som att han kikade mindre, och mindre.

Dax att hoppa upp. Stor häst!   

Vi skrittade och travade fram. Jag höll mig på lite avstånd från ena kortsidan då garageporten fladdrade i blåsten.

Jag har bara ridit honom en gång innan så jag va ändå lite nervös får jag medge.


Vi kom fram i galopp, och här fick jag Linnea på mig om att jag måste sätta lite mer tryck i honom. Jag förstod att det behövdes, jag är ju van vid hälften så stora/långa galoppsprång, och själklart har en stor häst lite mer galopp än mina små "ponnys". Hahaha..

Bara att bita i det sura äpplet och trycka igång honom lite mer.

Han gick bra mycket bättre när vi fått upp farten lite. Efter ett tag gick vi över till själva övningen.

Jag hade lite svårt att få honom med mig till en början, lite för dåligt tryck och lite låga händer. Men efter Linneas råd så gick även övningen bra! Super fint kändes det stundtals.

Det svåraste va travbommarna på volten. Jag hade nämligen lite svårt att få med mig yttersidorna, men galoppsträckan med de upphöjda bommarna gick helt okej! Ibland lite tajt mellan bommarna ett par gånger, men känner ändå att det gick hyfsat för att vara första gången på honom!


Sen joggade jag av honom lång och låg och efter de så tog vi en avskrittning på grusvägen.

Hästarna lutade sig mot vinden, som var så kraftig att jag och Linnea knappt hörde varann, även om vi bara va 1-2m ifrån varann. Helt sjukt va det blåste mycket!


Mysig dag!


Fille är även tillsalu! Söker du en snäll och super bussig häst så tycker jag att ni ska kolla in honom! Han är extremt lättlastad och trevlig att ha med sig på tävling. Han är en fin kompis! ---> Annons!


 


 


Presentation


Jag heter Sofia och är hästtjej sedan liten! Här på bloggen kommer jag att skriva om mitt liv och min livskamrat, Totto. :)

Fråga mig

12 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18
19
20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30
<<< April 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Följ bloggen

Följ sofiastotto med Blogkeen
Följ sofiastotto med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se