Igår när jag kom hem från jobbet, snabbade jag mig in och åt lite mat. Sen skyndade jag mig ut för att gå promenad med hästarna. Totto blev helt ivrig när han såg repgrimman. Han taggade till rejält redan när vi gått ut ur hagen. Han gick med stora steg fram med spetsade öron. Jag hade faktiskt lite svårt att hänga med honom. Haha..

När vi började närma oss hagen igen så bestämde jag mig för att longera honom lite. Han hade så mycket energi, så han skulle säkerligen blivit väldigt besviken om jag släppt ut honom i hagen efter en sån kort promenad. Totto gick lydigt ut på en volt. Travade när jag bad honom, och kom in mot mig när jag bad honom. Efter ett tag tänkte jag, att han nog hade rastats klart och jag gick iväg bort mot hagen igen.

Något jag alltid har varit väldigt bestämd med när jag är ute och går med Totto. är att han inte får beta gräs på vägen. Tycker att det är väldigt jobbigt när hästar bara drar ner huvudet och ignorerar en när man är ute och går.

Men denna dag så skulle Totto testa gränserna och drog ner huvudet för att ta sig en tugga av det lilla gräs som stack upp ut snön. Jag gav honom ett snabbt ryck i grimman och till hans försvar ställer han sig rakt upp på bakbenen(!) Det är något han aldrig gjort så nära mig, någonsin. Medans han stod där på bakbenen kom jag på mig själv med att tycka att han va 'så fin'.. (tänker på Tobbe Larsson när han sa till Nellie Berntsson att hennes häst Stella va så fin när hon stod på bakbenen när hon skulle lastas) Jag tänkte på dessa ord och tyckte inte att han va något otäck. Och jag är även helt hundra säker på att han inte gjorde så för att varken skrämmas eller vara elak emot mig.

Han fick nog bara fnatt då han har en del underliggandes energi och att det bara råkade bli så. Han har väldigt lätt för sig när det gäller att stå på bakbenen.

Jag blev inte rädd eller tyckte att det va obehagligt. Vilket jag garanterat hade tyckt för ett tag sen. Men jag känner Totto bättre än någonsin nu. Jag vet hur han beter sig och jag vet att han aldrig skulle skada mig med flit! Jag litar på honom, och han litar på mig. 

Mimmi fick sig också en promenad och lite longering. Mimmi va helt okomplicerad, det enda hon gjorde va att vifta lite på huvudet när hon travade runt.   Inte ett endaste host! Verkar som att förkylningen är helt förbi. Skönt!