Precis kommit in efter en tur med Totto. Pannlampa is the shit kan jag lugnt säga! Aldrig har jag trott att det skulle gå att rida helt normalt när det är bäcksvart ute, och nej, det går det inte heller om man inte har en ordentlig pannlampa, men nu när jag har en bra så är det bara att rida på som vanligt! Hur skönt är inte det?

Idag red jag och Totto bara fram och tillbaka på våran väg. Eftersom han inte gått sedan i tisdagt så förväntade jag mig att han skulle vara pigg, men han va faktiskt helt lagom! Han va fin i munnen och han trampade på med fin frammåtbjudning utan att jag behövde driva och formen fixar även han helt själv, bara för mig att åka med och störa så lite som möjligt.   

Han blev lite rädd för någon gren som åkte ner i skogen. Det va mörkt så det va inte lätt för honom att veta vad det va som lät. Men det enda som hände va att han ökade traven lite. Jag red då med helt långa tyglar och han gick i en jätte lång och låg form, men jag fick honom lugn efter bara ett par steg och vi kunde fortsätta stretcha!

Det är första gången i Tottos liv som jag rider såhär med pannlampa mitt ute i mörkret och verkligen rider. Har såklart varit ute med pannlampa förr, men då har det varit mest för bilarnas skull, nu har vi det för att rida. Rida dressyr och även galoppera där underlaget håller för det. SÅ KUL!   

Bild tagen förra veckan: